Avsked

Idag är en rätt tung dag. Avskedets dag. Jag ska vara officiant vid en begravning. Jag har blivit ombedd att jordfästa en god vän. För två år sedan fick men kollega från Erikshjälpen i Örebro veta om att hon fått cancer. För några veckor sedan fick hon sluta sina dagar här på jorden. Nu så är det hennes begravning.

Avsked är nog aldrig enkla på något sätt. Särskilt vid begravningar. Det tillhör livet som pastor men det blir lite extra en dag som denna.

Men hon trodde på Jesus. Då blir det lite enklare. För avskedet blir då ett ’på återseende’ istället.

Vad gör vi med våra avsked? Ibland önskar jag att somliga avsked skulle få göras om till återseende eller aldrig blivit ett avsked. Men hur råder man om det?

Den här dagen blir som att tiden ställs på paus för en liten stund. Allt för att man ska hinna reflektera och sörja för en stund