Att möta en kollega kan göra mer för mig en den bästa föreläsning som finns

Är på något som vi inom Erikshjälpens Secondhand kallar för Ledarforum. Ett par dagar som innebär att vi får möta vår ledningsgrupp. Få bra undervisning. Utbilda oss. Växa i uppdraget. Få nya ”redskap” för våra uppdrag. Några viktiga timmar som är välinvesterad tid. 

Samtidigt måste jag ändå säga att det är något speciellt att få sitta ner med en kollega och dela erfarenheter. Att dela sina bekymmer. Höra hur kollegan hanterar saker och ting. Få nya tips om hur man kan göra. Kanske bara justera lite och så kan det gå bättre. 

Att möta en kollega som faktiskt kan veta utan att man säger något är så gott. Det ger hopp och energi. 

Samtidigt är det en sådan glädje att möta kolleger och vänner man inte mött på länge. Höra deras historia och glädjas över framsteg. För visst är vi lite av vinnarskallar alla vi på Erikshjälpen. Ändå är det så gott att höra hur andra lyckas. Att som sagt glädjas med deras lyckade satsningar. Då blir det inte sin egna situation som blir den viktigast. 

Så att mötas på Renströmmen i Norrköping några dagar i september har blivit en god vana. Jag hoppas att fler med mig åker hem upplyfta och ned stor inspiration. 

Tänk vad viktig roll du och jag har som kollega. Låt inte din egen vinnarskallementalitet slår ner någon annan. Att vinna på någon annans bekostnad bland kollegor borde vara bannlyst. Nej, tillsammans skapar vi en god kultur. Tillsammans gör vi framsteg och vinner segrar. Tillsammans tar vi ”åt oss äran”. För ingen kan säga att det bara hängde på en , ”på mej”. 

Tack för mina kolleger,medarbetare, i vår butik, i vår organisation. Gjorde vi det inte tillsammans så hade vi aldrig kommit dit vi är idag. Punkt. 

Det där med namn…..

Det där med namn…….

Alltså , jag har aldrig påstått att jag har något coolt och trendigt namn. Uppenbarligen finns det inte många föräldrar som är hågade att ge sina barn namnet Pedher. Tydligen är det bara sju par som insåg sitt allra bästa och kalla sin lille goe pojk just Pedher. 😄

Inte har man legat på topp i namnligan. Inte ens bland dom 100 populäraste namnen. Suck. Bara sju män och inga kvinnor kallas för Pedher.  Rätt unikt faktiskt. Typ. Ju

Men jag blev lite överraskad över att jag har namnsdag den 7 juni. Förstår inte hur jag kunnat missat det. Och för det andra verkar hela omvärlden missat den dagen också så då gör det ju ingenting. Söker man liten till blir man ju ännu mer förvirrad när den dagen verkar ha Robert och Robbin. Ja ja. Namnsdag är ju inte det viktigaste. Väl. 

Nu är väl denna namn-sida inte så uppdaterad. För det verkar inte bo någon i Jönköping med namnet Pedher.  Så möjligen har jag inte flyttat dit eller så har jag redan flyttat därifrån. Ingen skulle väl bli så förvånad antagligen. Men ändå …. nu har jag tänkt bo kvar i Jönköping en längre tid så den webbsidan får se till att uppdatera sig lite. 

Någon gång kanske så blir mitt namn också lite coolt och inne. Bara att vänta. Men jag lider inte ett dugg. Tack mamma och pappa för att ni gav mig mitt namn. För namnlös ville jag inte vara. 

Kanske har du koll på vad ditt namn betyder. Lite ödmjukt och med stor respekt inför ansvaret kan det vara lite svårt att bära ett namn som betyder klippa. Men man får försöka. 

Det där med namn kan vara lite knepigt  

Söndagstankar – Ett är nödvändigt

Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.  Matt 11:28-30

Söndagens tema är ”ett är nödvändigt”. 

En rubrik som kanske inte är den enklaste att greppa och förstå. 

Kanske ligger det i att vi så oftast tittar oss omkring för vi skall tillgodose våra behov. Vi söker med ljus och lykta. Letar på massa ställen. Allt för att tillfredsställa våra behov och önskningar. 

Så är vi på många olika ställen och situationer för att hitta något när det egentligen redan finns en väg. Nämligen att söka sig till Gud. 

Finns en känsla av att vi behöver inte gå över ån för att hämta vatten. Det är inte grönare på grannens täppa. 

Hjälpen är närmare än vi tror. Därför säger Jesus ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila”. 

När vi tar emot Jesus i våra liv finna han inom våra liv. Vi brukar försöka förklara det med att han bor i vårt hjärta. Vårt innersta. Därför blir hjälpen så oerhört nära. Vi behöver inte springa runt.  Egentligen bara stilla oss och låta han röra vid oss inifrån och ut. 

Reflekterade över detta för några dagar sedan. Att vi kan få vara Jesu utsträckta hand till vår medmänniska. Vi kan få vara med och bära bördan. Ge stödet. Vara den som uppmuntrar. Att lyssna kan många gånger vara den hjälp som förlöser och befriar. Som att bördan lyfts av. 

I det ljuset blir kanske rubriken lite enklare. Att det är egentligen bara en sak som är nödvändig att göra när man har behov. Det är att söka sig till Jesus.  Han lättar bördor och ger vila. 

Hur går det till? Man formar en enkel bön i ett samtal till Jesus. Där man ber om hjälp. Sen låter man sitt inre på något sätt vända sig till honom i en förväntan om att han kan göra något i just min situation. Visst har jag stått där med en undran om varför det dröjt med svar. Men fler är dom gånger som jag kännt hur han kommit till hjälp. Därför är det då gott att gång efter gång vända sig till honom. Det ger hopp i den situation jag står i. Ett hopp som betyder så mycket.  Hoppet som bär bara i sin egenskap. Tack och lov för det. 

När vi behöver vila i vårt inre kan vi vända oss till honom. Mer än så behöver vi inte. Bara den vägen är nödvändig. 

Eller som Charlotte Frycklund skriver i sin betraktelse inför denna helg: ”Kanske är det enda nödvändiga det Gud ger oss. Liv, glädje, närhet. Vi får ta emot ur Guds hand, små underverk, små ljusglimtar, nära som Guds Ande över vår vardag. ” Så gör det något med oss i vår vardag och livet blir enklare att leva. Bördan känns lättare. 

Att få förbön

I går kväll var jag i en samling där jag fick förbön. För dig som inte vet vad det är för något så är det en stor förmån man kan få del av. Det i innebär att någon eller några ber till Gud för någon. I detta fall för mig. 

Jag påstår att det är en förmån. För det gör något gott med den som är förmål för just den bönen. 

Dels är det en uppmuntran. Det ger en energi. Man får tillbaka krafter som är uttömda. 

Dels är det något bearbetande över detta. Man märker att det gör något med mig. Man vet inte alltid exakt vad den gör men att den gör något. 

Det ger ibland en hälsning om framtiden. Någon ber en bön som ger en fingervisning om framtiden. 
En förbön ha något av bekräftande med sig också. Att man får veta något som man har på känn om men inte riktigt kunnat sätta fingret på. 
Förbön kan vara helande. Att man blir frisk tex. Men också att man får en förnyelse av sitt inre på något sätt. 

I det sammanhang jag var i igår fick jag förbön. Det kändes så gott. Det var människor som bad till Gud över mitt liv och det jag står i om dagarna. 

Har du aldrig varit med om det så har du missat något. Om någon erbjuder du förbön så tacka inte nej. Det kan bara göra dig gott. 

Jag är så tacksam för att någon ber för mig. 

Jag har mött människor som berättat att dom bett för någon under lång tid. Dom har bett till Gud för dessa personer som dom ibland inte ens har kännt speciellt mycket. Kanske du är ett sådant ”bönebarn” som man ibland brukat säga. I det uttrycket ligger det en djup omsorgstanke. En känsla av att man vill att Gud tar hand om vederbörande på ett speciellt sätt. Så om du undrat varför du varit med om saker du har haft svårt för att förklara så kan det vara så att du är ett ”bönebarn”. Någon ber till Gud för dig. Var tacksam för det. Det gör något gott med dig. För Gud vill dig inget illa. Bara gott. 

September 

September är på något sätt lite ödesmättad månad. Då är liksom sommaren över fast man egentligen skulle vilja hålla kvar den någon tid till. 

September brukar kunna bli både ock liksom trots allt. Vissa dagar sommarkänsla och andra dagar höstrusk. 

September gör att man kommer in i den vanliga lunken igen. Då är jobbet i full gång. Man tänker mer framåt än bakåt. 

September säger rätt tydligt att tiden går fort. Den bara rusar iväg. För inte så länge sedan bar det första dagen på semestern. Så helt plötsligt är den över med råge. Jag fick höra ett skönt uttryck för ett tag sedan. ”Tiden går inte. Den kommer!”  Det gör att den kommer till oss och vi har att ta emot den. Mycket skönare hållning än att se den liksom rusa iväg ifrån mig. Den kommer till mig. 
September börjar förbereda oss på dom vackra färgerna. Allt har sin tid. Våren och sommaren med sina gröna nyanser. Men hösten är oerhört vacker i sina varma färger. 

September – finns det något man skulle kunna lägga på minussidan? Möjligen att hon som sålde jordgubbar igår meddelade att den sista möjligheten till att köpa dessa Goa gubbar utanför Maxi är på lördag. Sen är det slut. Tuffa besked.  Men betänk att hade jag bott kvar i Norrköping hade det varit slut för länge sedan. 

Varmt välkommen september. 

Nu är jag förberedd 😄

 Nu är jag väl förberedd för långs bilturer. 

Jag var i en affär på A6 för att köpa mig en ny termosmugg. När expediten insåg stt det hon kunde erbjuda inte var det jag sökte så tipsade om en annan produkt XXL har. Det är stort när en butik kan tipsa om en annan butik. Heder åt henne. 

Sagt och gjort så åkte jag till XXL. Och mycket riktgt. Där fanns den. Den personal jag pratade med hade samma goda erfarenhet av denna produkt som hon på A6. 

Alltså kan man ha bättre flyt? Ordinarie pris 349kr. Nu 249kr. Så jag är rätt nöjd. 

Den rymmer nästa en halv liter. Det lär ju räcka ett tag. 😄 Den ska kunna hålla värmen i 5 timmar. 5 timmar?! 🙄 🤔 Som jag uppfattar en halv liter kaffe så räcker den inte så länge. Som jag uppfattar det så tar det slut långt före 5 timmar. Men intentionen är ju god. Minst lika god som innehållet. Typ

Hur som helst så blir det säkert bra med denna termos. Det hoppas och tror jag i alla fall. 

Det hjärtat är fullt av….

Det hjärtat är fullt av det talar munnen. 

Mötte dessa ord igår igen. 

Vad är ditt och mitt hjärta fullt av? Hur påverkar det vårt sätt att prata?

Avslöjar vårt sätt att prata vad vårt hjärta är fullt av? 

Kan vi påverka detta på något sätt eller är vi bara en frukt och resultat av vår omgivning? 

Kanske är det värt att fundera över dessa ord, i all fall för en stund. 

Att bli kvar…..

Vi blir ofta lite effektiva. Medan vi ändå gör en sak kan vi ändå göra ”detta” också. Ett sätt att vinna lite tid. 

Fritt återgivet från Marcus predikan i söndags.  

Att ha lugnet att stanna kvar och inte fylla detta ”kvar” med effektivitet. Att bara bli kvar. 

Marcus lyfte den tanken i relation till den Gud vi tror på. Att våga, vilja och ha tid med att vara kvar nära honom. Så viktigt och så sant. Där under mötet händer det något bra med oss. Konstigt att vi inte gör detta ”kvar” oftare, eller hur?!

Men det finns andra tillfällen om att ”bli kvar”. Det är när en medmänniska behöver någon som står nära. Bara för att ge stöd. Kanske ett samtal. Jag är rädd för att vi, i den stressade vi lever i nu, inte har den tid vi behöver för detta. Kanske är det så att vi behöver vissa stunder lägga undan det vi just då gör för att lyssna en stund och ge ett stöd. Ibland kanske det kan påverka andra situationer och omständigheter. Men det kan det var värt. 

För ganska länge sedan skrev jag några tankar om att fullborda. Det är en sak att komma med en vision. En annan att starta. Det viktigaste är ändå att fullborda.  Det tror jag är utgångsläget. Nu är det inte alltid man får den möjligheten att fullborda. Och det är väl en sak. Men det måste vara utgångsläget man har. Att fullborda. Det är också att bli kvar. Att stanna kvar. Det är då det kan bli något. Det är då visionen kan fullbordas. Det är också ”att bli kvar”. Allt för ofta möter jag svårigheten att gå hela vägen. Visionen dör för att man inte håller fast vid den. Bra tankar går om intet. 
Att bli kvar är inte konservativt. Det är förnuftigt. Helt enkelt smart. Något väldigt bra helt enkelt. Kanske går det mot trenden som ofta säger att nytt är bäst. Men vem har sagt att trender alltid är bäst? 

Tillgängligt

När jag tänker på ordet tillgängligt kanske jag rent av tänker först över ordet otillgänglig. 

Tomas Sjödin skriver i sin bok ”Det händer när du vilar”att han lördag kl 18 stängde av mobilen. Han gjorde sig otillgängligt för något för att göra sig tillgängligt för något annat. 

En sådan hållning är ju lite riskabel. Tänk om det dyker upp något som man inte ville missa 😳. 

Jag är ju rätt mycket ute på nätet och kollar nyheter. Bloggar. Instagrammar. Facebookar. I jobbet bygger en del av annonseringen på att synas på nätet. Det är ju på både gott och ont. 

Inser att man ibland är mer långt bort än i nuets närhet på den fysiska platsen. 

Kanske skulle jag och många med mig må bättre av att bli mindre tillgänglig på nätet för att bli mer tillgänglig i nuet. 

Fast jag skulle tro att det påverkar oss på fler sätt. Det är så mycket som får bli lidande för den myckna nät- och mobiltiden.  Sådant som kanske är viktigare om vi är ärliga mot oss själva. Sådant som vi nog egentligen vill att det ska påverka oss och göra nytta i oss. Det kan vara kunskapsinhämtning. Få saker och ting gjorda hemma. Det kan vara bibelläsandet för den troende. Läxläsningen för studenten. Sätta dit sista listen i rummet man renoverat för massa år sedan. 

Nu kanske inte hel internetfasta är svaret. Men kanske att ta makten över sin konsumtion av nätet. 

Hur som helst tror jag att vi behöver göra oss otillgängliga till det som brukar ta vår mesta uppmärksamhet till förmån för något annat. Kanske är det så vi får relationer att fungera. Kanske är det så vi undviker att stressa sönder våra tankar och vårt inre. 

Jag minns att det fanns en kommunallag som sa att efter kl 18 eller möjligen 20 på lördagskvällen skulle alla börja lugna ner ljudet i grannskapet. Alltså något av helgsmålsringningning gav signal om att nu tar vi helg. Något av att gå in i veckovila.  När jag åkte till affären efter gudstjänsten i söndags insåg jag att det var ingen rast och vila över Jönköping. Det var så mycket folk som stressade runt i affären. 

Kanske skulle vi stänga av mobilen och nätet mer än vi gör. 

Samtidigt kanske det inte skulle bli bra för alla. För allt för många är nätet den ända kontakten med andra man har. Då är det nog inte behov av att stänga av. 

Men jag tror att du är med mig i mina funderingar. Vad som behöver står för otillgängligt och tillgängligt ärlig olika hos oss alla. Det tål att vi funderar vidare på det.  

Söndagstankar – ”om du vill, Gud, skulle du kunna få….”

”När han gick ner från berget följde stora skaror efter honom. Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.” Jesus räckte ut handen och rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!” Genast blev mannen ren från sin spetälska.” ‭‭Matteusevangeliet‬ ‭8:1-3‬ ‭SFB15‬‬

”Herre om du vill…..” Några ord i en fråga till Jesus som inte väntar länge på att få sitt svar. ”Jag vill….”

Bönesamtalet med Jesus är inte alltid det enklaste om man vill ha snabba rätta (enligt sig själv i alla fall) svar. Ändå vill jag påstå att dom samtalen ändå ger så mycket. 
Herre om du vill….. 

Skulle tro att denne man inte är ensam om att ställa just den frågan. Jag, och säkert du också, skulle vilja forma just den bönen. Kanske har vi faktiskt redan gjort det med våra suckar och böneord. 

Jag älskar dessa verser. För det finns en önskan som svaras med en vilja. Jag kan inte förklara varför Gud väntar med sina svar ibland. Inte mer än att han vet när den bästa tiden är för hans svar. Men att han vill räcker för mig. 

Dessa verser uppmuntrar oss att just ställa frågan. Att visa vår önskan. Att man får önska. 

Så tänk att vi ödmjukt kan be dessa ord. 

Herre om du vill……