Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Var inte orolig…..

 Säpo höjer terrorhotsnivån till 4. Samtidigt ska vi inte vara oroliga. Leva som förrut men med större vaksamhet. 

Inte så enkelt. Det är svårt att veta hur man skall förhålla sig till det. Å ena sidan kan inte Säpo göra så mycket annat än att varna och skapa viss form av rädsla. 

Men hur ska vi svenskar förstå detta som varit så förskonade i jämförelse med många andra. Kanske kan dom som flytt hit bli våra lärare. Dom vet ju hur det är. Hur man reagerar. Vi är ju sen länge så skyddade från terror. 

Vart kan det ske? Och är det verkligen möjlighet att det kan ske? 

Jag tror att vi är rätt många som kan känna en viss oro. Med all rätt. Kanske vi också är mer oroliga än bi behöver. Ändå är vi det. 
  Då kan det vara skönt att få luta sig mot något. Vi har kunnat läsa och se bilder med texten ”Pray for Paris”. Det funkar även för dig och mig. Det kunde lika gärna stå ”Be för mig” eller ”Be för varandra”. 

För det är just det vi kan göra. Be om lugn i vårt inre. Inte behöva vara oroliga. Att få beskydd. Det är att luta sig till Gud och söka stöd. Känna trygghet. Som när vi kröp upp i mammas eller pappas knä när vi vara oroliga när vi var små. Det funkade. Det funkar nu med att luta sig mot Gud. Det kanske inte så heroiskt. Inte så tufft. Inte så politiskt korrekt. Men det är en bra väg. Att samtala med någon är också. Det finns många som kan hjälpa dig. Sök dig till en kyrka tex. Hittar du inte kan jag hjälpa dig. 

Så jag ber idag och du får gärna be med mig:

Gud, jag lutar mig mot dig. Ge mig beskydd och skänk mig frid. Mitt i en otrygg tid söker jag mig till dig. Jag ber för Paris. Jag ber för vårt land. Jag ber för Europa och hela bör jord. Beskydda oss Gud. Jag behöver dig. Amen. 

Publicerat den

Ett misstag behöver inte vara så farligt….

Ett misstag behöver inte vara så farligt….
Läste rubrikerna efter några lags förlustmatcher. Tränare skulle åka hem och ”skämmas”. En annan ”kände sig som en idiot”. Visst är det jobbigt med förluster och misstag. Men ett misstag behöver inte vara så farligt….

Ett misstag kan blottlägga något som behöver ändras och justeras.  Det skärper bara till det inför en annan gång. Då kommer vi göra det bättre. En förlustmatch visar bara på vad man behöver träna mer på. Behöver inte alls vara så farligt. Den skärper bara träningarna. Vi har allt för lätt att se det från andra hållet. Att man inte gjort sin läxa och gjort rätt före. (Vilket också kan vara fallet…) 

Ett misstag blir riktigt dåligt om det inte lär oss något. Om vi faller och ligger kvar blir det ju inget bra.  Ett misstag hjälper oss att resa oss upp. Skärper till oss inför en annan gång. 

Analysen över misstaget och förlusten kan bli kreativt och utvecklande. Hade inte misstaget blivit hade vi bara kört på. 

Misstaget gör oss ödmjuka. Vi inser att vi inte är mer än människor. Att även vi och inte bara alla andra faktiskt kan göra fel. Det gör våra bedömande ord lite mindre och mer tysta. Vi inser hur svårt det kan vara. 

Visst vill ingen av oss få en förlust eller göra ett misstag. Men ett misstag behöver inte vara så farligt….

Vi behöver lära oss att hantera våra misstag och förluster. Värdet av dig som människa ändras aldrig. Men vi kan känna oss så kantstötta att vi tror att vi inte är värda något längre. Släta inte över dom men låt dom forma något bra istället. Kanske är det att backa bandet till hur det var innan och börja om därifrån. Kanske är det att ändra på något. Ändra på förutsättningarna. Så kommer det att fungera bättre nästa gång. Låt bara ingen annan trycka ner dig vid ditt misstag.  En riktig vän vill lyfta dig istället. 

Ett vet vi. Ett misstag och en förlust kan vi inte ha ogjord. Bara att gilla det läget. Men vi kan göra något bra av det. Det är ditt och mitt ansvar. 

Publicerat den

”Kan du sitta här med mig….?”

Satt och tittade på NCIS.  Tim har suttit hos sin flickvän som ligger på sjukhus efter att ha fått splitter i kroppen. Följden blev att hon blivit förlamad. Han ber sin chef Gibbs att sitta en stund hos honom. Dom sätter sig ner. Tysta. Gibbs, Tims chef, har säkert mycket att göra. Ändå sätter han sig ner och ”bara” sitter en stund. Orden behövs inte. Orden räcker inte till. Det som är viktigast  är närhet. Tim, en utredare av svåra otäcka brott, behöver också närhet av någon annan. 

Tänk vad närhet kan betyda. Även närhet under tystnad. Ibland kan det vara så skönt att bara veta att någon finns. 

I ett samhälle där tempot är högt, där det egna mer och mer går före, har vi svårt att ”kunna” göra detta enkla lilla men som betyder så mycket. 

Men tänk vad din och min lilla handling genom att bara sitta ner med någon kan förändra och betyda så mycket. 

Har du någon i din närhet som skulle behöva att du sätter dig ner en stund? 

Behöver du att någon sitter ner en stund med dig? Våga be någon om det. 

Publicerat den

Energigivande kväll

  Ikväll fick jag ny energi. Jag var i Odensbacken och lyssnade på massa bra musik. 

Can’t Stop och flera andra grupper sjöng. 

Innan jag släcker för natten måste jag bara få skriva det. 

Kvällen gav mig ny energi. Att lyssna till människor som gör något i glädje smittar av sig. Känner bara en sådan där go glädje att somna till. 

Tack för den upplevelsen. 

Ps Saknar sjunget får jag nog erkänna Ds

Publicerat den

Livsväv

”…..Jag har vävt mitt liv till slut som en vävare sin väv……”‭‭Jesaja‬ ‭38:12‬ ‭SFB98‬‬

  Livet beskrivs som en väv vi väver. För varje gång skytteln går genom vägen är det dom årsringen på ett träd. För varje del på väven växer vår livsbild fram. Bilden kommer vara ömsom ljus och ömsom mörk. Den kommer ha bilder ir vårt liv vi är stolta och glada för. Andra partier vill vi helst kanske glömma men dom finns likväl med på vår livsväv. På vår livsväv kommer allt med. 

Det väcker oss till att väva vårt liv på bästa sätt. Tror ingen av oss har något uppsåt att göra/leva vårt liv på ett felaktigt sätt. Dom passager vi passerar vi gjort våra mindre bra val får vi be om förlåtelse för. Vi kan inte ha dom ogjorda. Dom finns på vår väv. Vi får förhålla oss till dom. Här är Guds nåd så stor. Vi vet att han står verkligen i försoningens tjänst och uppdrag. Han är proffs på upprättelse. Sådan är hans nåd. Värre är det med oss människor. Vi är långsinta allt för ofta. Vi säger oss förlåta men lever allt för ofta kvar i oförsonlighet. 

Hur ser din livsväv ut? Jag skulle tro att den dominanta bilden är god, ljus och vacker. Eller hur? Det är dom varma färgerna som tar överhanden. När du ser alla goda händelser fylls du säkert med tacksamhet. Vår livsbild är sådan. Den ger oss glädje. Glöm aldrig det. 

Kanske vill du be med mig en bön av förlåtelse och tacksamhet när vi ser vår livsväv växa fram 

Gud, tack för livet. Tack för alla fina bilder och minnen jag blivit påmind om. Tack för att jag fått vara med om dom. Hjälp mig bära dom tunga bilder som jag gått igenom. Ge nig styrka att minnas dom på ett ljust sätt. Herre, förlåt mig dom passager som gick fel eller var mindre lyckad. Hjälp mig att ta lärdom från dom. Hjälp mig att väva mitt liv på ett bra sätt från denna stund. Amen 

Publicerat den

Frankrike – vi står med er

  Frankrike, vi står med er. Fruktansvärt det som hänt. Man känner en så stor sorg. 

Dessa religiösa islamistiska beväpnade krafterna måste bekämpas. Det är inte konstigt att det skapas ett ”vi och dom”. Dom öppna gränserna är kanske ett minne blott snart. 

Alla vill vi ha en fri världe. Alla vill vi ha fred. I antal måste dessa terrorister vara färre än alla vi som vill detta. Det borde vara möjligt att återta kommandot. 

Om det innebär att införa gränskontroll så gör det. Men den destruktiva kraft som redan finns i landet måste bemötas på annat sätt. I grunden. Vi behöver bearbeta detta från början. Här får skolan en oerhörd viktig roll. Men inte bara där. Föreningar, kyrkor, idrottsrörelse mfl behöver sälla sig till denna rörelse. Vi behöver prata och visa i praktiken om allas lika värde. Att visa på hur vi förhåller oss i ett demokratiskt samhälle. Hur vi ska visa omsorg och kärlek till alla. Att vara förälder är ”ännu viktigare” nu. 

Nu hjälper inte bara demonstrationer mot våld. Nu behöver vi mobilisera för det goda. Mötet mellan olika folkgrupper blir mycket viktigt. Andliga ledare i olika kyrkor och trosinriktningar måste kliva fram. Visa på den goda vägen. Ge det goda alternativet. Ledarskapet i olika folkgrupper måste kliva fram och med kraft försöka förändra den systemkrasch som nu blivit. 

Samtidigt känns det så hopplöst svårt. I den uppgivenheten finns det , i alla fall för mig, bara en väg att gå. Det är att be Gud om hjälp. Kanske vill du, även om du inte vanligtvis ber, be med mig denna bön: 

Gud, vi ber om din hjälp och ditt ingripande i vår värld. Hjälp oss med ditt beskydd. Hjälp oss att förändra vårt samhälle till det positiva. Sätt stopp för det våld som pågår just nu som tex i Frankrike. Vi ber om ditt beskydd över vårt land. Ingjut kärlek mellan oss människor. Vi klarar inte detta själva. Vi behöver din hjälp! Amen 

Publicerat den

Att få bättre hållning

Jag sitter hos ortopeden för nya ilägg i skorna. 
Jag kommer ihåg första gången jag var och undersökte mina fötter. Domen var plattfot. Hälbekymren jag hade relaterades till det. Minns så väl när man visade mig hur det skulle kännas i trampet. Jag fick ilägg och det var som att gå på moln. Vilken förändring det var. 

En annan gång jag minns som gjorde en stor skillnad det var när jag fick glasögon för första gången. Det var inte bara det att jag såg vägskyltarna mycket tidigare. Färgerna blev så mycket klarare. Jag minns att jag tänkte ”vad mycket jag gått miste om”. Alltså, jag hade gått så länge och inte haft rätt bild. Jag var inte kalibrerad med dom rätta färgerna på något sätt. Vi närsynta får ju lite av en gråare syn på färgerna pga vår närsynthet. I alla fall jag. När jag upptäckte det kände jag mig lite lurad på konfekten typ. 

Kanske är det likadant i livet. Vi tappar hållningen och får en felbild på nyanserna. Vår syn på omgivningen blir knepig för vår referensbild är kanske lite gammal och suddig. Så dömer vi så lätt varandra. När vi kalibreras till att få en mer relevant bild av den verklighet vi lever i just nu blir det mer sanningsenligt. Vår hållning blir bättre. Hur vi förhåller oss till varandra tex förbättras. 

Det kan vara rätt mycket som påverkar oss. Både ”politisk korrekthet” men också andras påtryckning. Det kan vara vår egen självbild som ställer till det. Jag för min del tänker mig att vi behöver spegla detta på ett djupare plan. För mig sker det i min relation med Gud. Han värderar oss utifrån den vi är och inte det vi gör i första hand. 

Att kalibrera sig mot en bättre källa är något bra. Hitta den rätta källan för det. Man får bättre hållning och ser omvärlden i rätt färgperspektiv. 

Publicerat den

Att jämföra är inte alltid den bästa vägen….

Förr hade vi inte mycket att välja mellan. Det fanns ett telefonbolag, utbudet på olika märken av både mat och kläder tex var bra mycket mer begränsad. Ta bara beslutet om vilket mobilabonnemang man ska ha. Eller elbolag. Det finns webbsidor där du kan jämföra priser och produkter till leda. Frågan är om man blir så mycket klokare. 

Vi har idag så många möjligheter att välja och jämföra att vi har svårt att komma till beslut. Medan vi våndas ändras priserna. Du måste slå till för att priset går ut om 2 timmar 34 minuter och 23 sekunder. Men vi väntar, det kan ju komma upp något böttre. 

Ibland undrar jag om inte detta smyger sig in när vi möter människor. Ska vi umgås med dom? Vi jämför om dom är goda nog. Om det passar sig att……

Tänk om det kommer något bättre….

Vi jämför oss själva också med andra. Duger jag? Är jag bra nog? Funkar mitt utseende i jämförelse med alla andra som är så mycket vackrare? Det finns stor risk att vår självbild får en ganska så stor törn. 

Jag tror att vi skulle må mycket bättre överlag om vi inte jämförde så mycket. Mindre stress. Inte så viktigt om det finns om möjligt bättre och billigare. Skulle nog spara rätt mycket tid också. Självbilden blir tryggare. Trivs bättre med oss själva. 

Att jämföra är inte alltid den bästa vägen….

Publicerat den

Stöldgods

 Idag var jag kallad till polisen. Jag skulle hämta varor som blivit snattade i vår butik. 

Ta en titt på bilden. Inte är det så mycket. Men när man väljer att göra det många gånger och till det utöva våld mot butikskontrollanten då går det snett. Då blir man dömd. 

Snatteri är ju inget roligt. Man kan undra varför man stjäl från en butik vars uppgift är att hjälpa behövande. 

Ibland händer det att vi ser att man bytt prislapp på produkten. Det är bedrägeri. Det är högre straff på det och vi kan anmäla det direkt i butiken. Tänk om man slapp detta 

Det kändes inget roligt att gå till polisen och hämta varorna. Tänk om vi slapp snatteri. Tänk om det inte fanns viljan att göra det. Tänk om ingen behövde anse sig tvungen att snatta. 

Känns bara så tragiskt tråkigt. 

Publicerat den

Medmänniska och inte motmänniska

Jag vill vara en medmänniska och inte en motmänniska!

Kanske inte kan sägas bättre än så. 

Visst är det jobbigt att möta en person som är emot allt och alla. Blir minst sagt lite tråkig stämning typ. 

Jag tänker mig att det blir så mycket bättre att fokusera på det vi är för istället det vi är mot. Vi själva kommer må så mycket bättre. Vår omgivning likaså. 

När det gäller flyktingfrågan finns det inget annat läge än ”för”. För det är så många som behöver hjälp. 

När vi protestera så är det nästan alltid mot något. Tänk om vi kunde frigöra minst lika mycket, om inte mer, i marscher FÖR något. 

Jag vill vara en medmänniska och inte en motmänniska. Så är det!