Kategori: Blogg

Hemmet Ruth besökte vi idag. Ett hem för flickor som Kerygma stöder. Här får flickor utbildning

Vi fick se deras klassrum. Dom skapar tyger från tråd och köper också in tyger som syr kläder av.

Vi fick ett intressant samtal om hur den kristna tron kommer muslimerna nära. Det är den som kan göra dom friska vilket blir ett starkt vittnesbörd för muslimen.

Men blir en muslim kristen slänga den ut från familj och skola. Ändå skickar muslimer sina ungdomar till kristna skolar. Det är okej. För kristna skolor har högre kvalitet.

Ett av alla dessa vittnesbörd om helande ledde till att den kristna verksamheten fick en hektar mark. Så vittnesbördets kraft öppnar vägar.

Pastor Ulf köpte in två getter, tjej-getter. Dom ska skänkas till ställe. Man namnger visst getter. Så dessa fick namnen Carolina och Debora. Det finns en get på hemmet som heter Kent (by the way ). Skulle tro att både det kommer getter som får namnen Ulf och Allan.

Vi hade förmånen att överlämna lite gåvor till hemmet. Det mottogs med stor glädje

På området finns det odlingsmark. Dom har också en kvarn. Så kan dom mala olika sorters mjöl till deras mathållning.

Matens lagas mestadels utomhus. Men vid regn har dom kök inomhus

Ett tag tänkte vi köra några getter till ett ställe….

Men dom rymde så det blev ändrade planer.

Några flickor tog ju lite mått och Carolina fick en ny klänning några timmar senare

Idag har det verkligen varit varmt. Men vi fick till några intervjuer av några av flickorna som berättade sin historia. Tänk att bli övergiven av sina föräldrar. Eller riskera att bli bortbytt för att pappan vill ha en fru. Man blir beklämd. Men så komme rätt person i rätt tid. Man räddas till centret och får en ny framtid. Glädjen tillbaka. Utbildning. När man lämnar efter 3 år får man hjälp att hitta bostad. Man får en symaskin eller en vävstol. Så kan dom börja ett nytt liv. Kan det finnas bättre sätt att använda sina pengar på? Så starka berättelser. En sak är säker. Det fungerar. Hjälpen når fram. Det fortsätter efter avslutad tid.

Kvällens sista insats är volleyboll. Varmt? Ja visst men vad kan hindra dessa? Ingenting

När man möter en ny kultur kan det vara svårt att förstå den. Man undrar ibland , i alla fall jag, hur man tänker här. För mig känns det komplicerat. Man har inte bråttom med att lösa saker. Restaurangbesök kan ta tid. Växla pengar tog visst en timme här i stan. Liksom känns att vi har inte samma logik.

I jämförelse med vad? Med mig själv så klart. Och på det sätt jag tänker. Utifrån den kultur jag kommer från.

Och är den det bästa utgångsläget?

Allt jämförs ju med vår egen världsbild. Och folket här tycker nog att vi är lite onormala.

Det lär oss ju att det kan vara bra att lyfta blicken lite grann innan man dömer ut någon annans sätt att tänka och vara. För det kan ju visa sig att vårt eget sätt inte var varken det bästa eller mest smarta.

Så att förstå en annan kultur kanske skulle börja med att försöka inse sin egen kultur först.

Denna dag är en resdag upp till Parakou. Efter ca 3,5 timme så blev det ett stopp för lite lunch och toalettbesök. Platsen heter Dassa.

Här gör vi en avstickare till ett ställe där Kerygma har stöttat ett arbete med en skola, ett kyrktak, brunn. Agua heter den plasten

En ny del håller på att färdigställas. Där ska de äldre barnen gå i skolan. Totalt drygt 350 barn o ungdomar kan då gå i skolan.

Barn är alltid roliga att träffa i detta land. Inte svårt att tycka om dom

Nybygget ser ut så här:

Sen kördes det i ca tre timmar upp till Parakou där vi tog in på ett hotell. Inte som Ibis i Cotonou men stor säng i alla fall. Och AC.

Här skall vi tillbringa morgondagen och möta dom på Hemmet Ruth.

Så är kvällsmaten äten. Det är varmt. Det är tur att rummet har AC. För här är det ca 40 gr varmt.

Det är en lite märklig känsla att se alla bilder från Sverige. Somliga åker slalom. Andra har fått snö nyligen. Här är jag i Benin nästan 40gr varmt. Så långt från vinter man kan komma typ. Man anpassar sig ganska fort.

I slutet av min predikan i söndags tog jag upp sången Halleluja a capella. Sången där vi bara sjunger det ordet.

Ordet som betyder ära vare gud , att prisa gud. Ordet som är gångbart på flera språk.

Att höra alla dessa människor stilla sjunga denna sång i kyrkan var så gott. Där , med ett enda ord, få lovprisa Jesus.

Det är i den närheten hos Jesus det händer något inom oss. Som att vi stämmer vårt inre med Guds inre. Vi får en samklang.

Jag tror vi behöver mer halleluja i våra liv. Inte bara att vi ropar ut det. Utan att vi meditativt får sjunga eller be ut detta ord. Ordet som har ett större djup än bara 9 bokstäver. Ordet som lovprisar Gud. I det momentet kan det bara bli något gott. Där Gud rör på djupet. En stund värd varje sekund.

När vi stillar oss inför gud får han både tid och möjlighet att vidröra oss

Kanske ändå ligger något i den gamla psalmen ”en liten stund med Jesus”. En psalm som understryker vad denna stund gör med oss. Nr 207 i psalmboken om jag inte minns helt fel.

Vi behöver mer av ett halleluja över våra läppar. Går att säga även när det är tungt. För det skapar något inom oss.

Halleluja

Pröva att sjung denna enkla halleluja-kör. Låt den lite tyst börja fylla rummet där du är. Jag tror det kommer att göra dig så gott.

Efter en bra natt var vi redo för en ny dag. Vi är nog inte helt återställda men men nu är vi snart helt på banan.

Denna dag är avslutningen på konferensen. Jag hade förmånen att predika. Det där med att vara dagens predikant har sina ”viktigheter”

Man ”får” sitta i den stora fåtöljen som är lite mindre än presidentens. 😃

Man har ett speciellt sätt att hedra predikanten

Tolkning till franska och det lokala språket.

Ett uppskattat inslag i konferensen var när Carolina tog fram fiolen och spelade någon känd sång. Fiol verkar inte spelas så mycket i Benin. Se det blev succé. Så sjöng vi några verser på svenska i samma sång. Något kort finns inte från detta då vi alla vara engagerade. Men Carolina har blivit erbjuden att start någon form av kurs. Så vi får se om hon följer med hem.

I gudstjänsten delade man ut några motorcyklar till pastorer.

Ett av det bästa sättet för dom att komma till sina medlemmar. För ca 4500 Svkr kan man hjälpa en pastor med en motorcykel. Så fyller du jämnt så kanske det kan vara en bra tanke istället för massa presenter.

Sen hade man en ceremoni där pastorer blev föreståndare. Efter 10 år som pastor blev dom ”riktiga” föreståndare

Efter lunch hade vi planerat en lugn efm

Innan avfärd till Parakou i morgon bitti. Lär bli en varm resdag

Efter en låååång gudstjänst åkte tillbaka med vår chaufför Annu (tror hans namn stavas så). Idag fick vi bjuda honom på lunch. Fantastisk kille som gör allt för oss.

Presidenten i pingströrelsen i Benin har två bilar och två chaufförer. Vilken en ställdes till vårt förfogande.

Efter denna något sena lunch behovet vi några timmar av stillhet. Sova siesta en söndag är väl helt okej. Sen blev det en timmes pool-häng med en vacker solnedgång

Denna kväll avslutade vi med en säker restaurang. Man kan väl säga att betala lite mer och få bättre säkrare mat är ett gångbart koncept här. Ändå hamnar man under hundralappen för mat och dryck.

Nu ska vi sova på saken och ladda för dag 7. Då blir det resa med ett intressant stopp vid ett ställe där man satsat pengar från Sverige i.

Det blev fel text i dagens blogg men det kommer här

Inledning (Källa Kärnbiblen)

Krönikeböckerna var från början en bok, men på grund av sin längd delades den in i två bokrullar omkring 300 f.Kr. Den var också placerad sist i den judiska kanon, och är en sammanfattning av Israels historia. Första ordet är Adam och sista stycket beskriver hur Israel återvänder från exil.

Skrivet: senare än 536 f.kr., troligtvis 450-400 f.Kr.

Berör tidsperioden: tiden efter folket återvände från exilen i Babylon

Författare: Esra, eller någon samtida med honom.

Eftersom första kapitlen mest är namn läser vi dom första 4 direkt. Ett tips: Vill du ha en intressant läsning skall du slå upp vad namnen betyder.

Utvidga mitt område … Kanske vill du be med James. Att Gud skulle utvidga ditt område.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Under några veckor har jag stannat inför sådd och skörd. I Matteus evangelium kan vi läsa om hur sådden hamnade på olika ställen. Finns mycket att reflektera omkring i detta.

Just nu funderar jag på den del som beskrivs att sådden kvävdes av törnen och tistlar. Så sådden tog sig men något kvävde det.

Jag funderar på vad kan det vara som kväver Guds andliga utsäde i våra liv? Vad tänker du på? Jag tänker att mitt sätt att leva och vara skulle kunna vara en orsak.

Att man är i sammanhang som inte gynnar min andliga tillväxt. Man skulle nog också kunna säga att man inte vårdar sitt andliga liv utan det växer upp sådant som hindrar och förstör.

Så mina funderingar blir – hur kan jag leva så att min andliga jordmån blir som den som ger 30-falt, 60-falt och 100-falt.

Det andliga livet är inte kravfyllt men ger långa möjligheter. Vill vi att vår tro ska få växa behöver vi skapa förutsättningar för det. Det ansvaret kan vi nog inte förskjuta till någon annan än till oss själva.

Så ser vi en svag tillväxt i vårt andliga liv kan vi fråga oss själva hur vår jordmån är. Hur är din jordmån just nu?

”Samma dag gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. Då samlades så mycket folk hos honom att han steg i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden. Och han talade till dem i många liknelser. Han sade: ”En såningsman gick ut för att så. När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det. Men en del föll i god jord och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. Hör, du som har öron!””

‭‭Matteusevangeliet‬ ‭

”Så hör nu vad som menas med liknelsen om såningsmannen. När någon hör ordet om riket men inte förstår det, kommer den onde och rycker bort det som såddes i hans hjärta. Detta är sådden vid vägen. Det som såddes på stenig mark är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje, men han har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När han möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer han genast på fall. Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet så att det blir utan frukt. Men det som såddes i god jord är den som hör ordet och förstår och bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.””

‭‭Matteusevangeliet‬ ‭13‬:‭1-9;18‬-‭23‬ ‭

Den här dagen blev inte som jag hade räknat med. Restaurangen igår kväll serverade visserligen god mat. Men min kropp reagerade. Den var inte alls bra. Så natten blev mindre kul

Så det blev att stanna på hotellet medan övriga i gänget for till konferens. Stackars Allan fick hoppa in på kort varsel och predika istället för mig. Tur han är en erfaren predikant med mycket i bagaget att ta fram.

Så när halva dagen gått har det varit mest sova. Hur gick det sen då? Ja man skulle kunna bara sätta lika-med-tecken. Alltså mer sömn. Men efm känns som att hunger knackar på och det är nog ett gott tecken.

Vi fick nog lite av allt alla tre på resan. Bara att jag reagerade mest. Så möjligen blir denna natt en bra natt där vi återhämtar oss till det vanliga igen

Ikväll blir det stilla och lugnt.

Skickat från min iPhone

Tänk när man kan uppleva hur det bubblar liksom över. Av glädje. Av tacksamhet. Av hopp. Av frihet. När det kommer inifrån.

O store har en text i sin refräng som uttrycker det så bra …

Då brister själen ut i lovsångsljud. O store Gud o store Gud. Då brister själen ut i lovsångsljud. O store Gud o store Gud

Tänk när saligheten inte ligger utanpå utan bubblar upp inifrån. Jag tänker att det är när själen ”drabbas” av tacksamheten till Gud den brister ut i lovsångsljud.

När jag var liten sjöng vi en sång som hade denna text

”Det bubblar det bubblar bubblar inom mig. Folk kan ej förstå det men jag kan ej vara tyst För det bubbubbubbubblar inom mig ”

Det var nog fler ord i den tror men den handlar också om att ”då brister själen ut i lovsångsljud ”.

När anden svämmar över inom oss så bubblar det över. Och jag tror vi behöver mer av detta. Då själen verkligen brister ut. Då den jublar inom oss. Så låt anden beröra dig med sitt bubblande. Brist ut. Det kommer välsigna ditt liv.

Denna dag var vi iväg tidigt. Kl 7 kom vår chaufför och hämtade oss. Då får vi till deras konferens igen. Denna dag var det Ulf Björling fr Uddevalla som predikade.

Vi fick se det hus kvinnoförbundet håller på att bygga på området. Eftersom många är fattiga kan dom inte ta in på hotell så man sover i gudstjänstlokalen och i sovhus. Mycket enkla förhållanden

Kvinnorna bygger alltså en sovsal med dusch och toalett. Idag går man ut i skogen.

Efter lunchen åkte vi iväg för att se ännu ett projekt. Där man köper röda bär och utvinner olja. Restprodukterna eldar man med. Men det stannar inte med det. Man utvinner också kosmetika, tvål, salva till bebisar mm. Så har man lärt sig att sköta detta företag. En grupp kvinnor som delar på veckans arbete. Projektet har lärt son att sköt ett företag men också lärt sig läsa skriva räkna. Så det är verkligen ett projekt som ger oerhört mycket. Till detta har kvinnorna fått en helt annan ställning o samhället. Ända upp i kommunen.

Vi kom också till en grupp på 38 kvinnor som gjorde olika lerkärl. Helt fantastiskt. Samma andan som i det förra projektet. Man lär sig från grunden. Här berättar man att man kommit fram till att det är bättre att göra det tillsammans. Lära av varandras färdigheter. Man berättade hur det förändrat deras liv. Nu avslutas projektet men de kommer att arbeta vidare. För nu klarar man sig själva. Framtiden är räddad. Kan det bli bättre?

Sen får vi möta några unga kvinnor vars liv förstördes av en graviditet trodde dom. Skolan avslutades. Dom var tvungna att skaffa sig en man omgifta sig. Men de får kontakt med projektet och hela framtiden vänds. Nu finns det hop igen. Skolan genomgången. Fått lära sig hantverk och kan nu försörja sig. Det som gick snett vändes till något bra.

Kvällen avslutas med ett restaurangbesök i julens tecken.

En dag som kommer sätta sig starkt inom mig. Känslan blir god när man ser resultatet. Under flera år har vi varit med för att stötta dessa projekt. När man ser att det lyckas och att grupperna fortsätter på den inslagna vägen för att idén håller blir man varm i hjärhtat.