Har du sett rubriken någon gång? På tidningens första sida med stora feta bokstäver?
”Så blir det nya året”
Alltså , hur kan dom veta det? Tänk vilket behov vi har av att veta hur det ska bli framöver. Somliga kallar det kontrollbehov. Andra en stor osäkerhet att misslyckas.
Det klassiska uttrycket att det är ett oskrivet vet blad är väl mer relevant kan jag tycka. Löftet om morgondagen har ju ingen. Varje dag är en Guds gåva till oss.
Så jag tänker att mitt i allt behöver vi ha en hållning att inte ta något för givet förrän vi fått det.
Ett nytt år är verkligen oskrivet. Vi kan göra våra försök att planera det. Skriva in i vår agenda vad vi tänker vi ska fylla det med. Men om det verkligen så är en annan femma.
Men vi kan skapa förutsättningar som jag skrev om igår. Vi kan önska. Vad vi däremot kan göra är att be om Guds ledning och beskydd. Det är verkligen inte en dålig hållning. I den bemärkelsen kan vi verkligen säga att ”så blir nästa år”. Vi ber varje dag bönen ”Vi lägger den i dina händer, Gud”. Då brukar det bli ganska bra. Vi kan välja att skapa goda rutiner som skapar förutsättningar för bra dagar. Det slår helt klart tidningarnas försök till att sia om framtiden. Likaså alla horoskop.
Att följa Guds mjuka barmhärtiga ledning är något förunderligt stort. Att varsamt föras fram efter en välsignad livsväg. Det gör att man kan vara trygg i att inte alltid veta vad framtiden ger. Tilliten till Guds goda omdöme över mitt liv ger en inre frid. Är det att inte ta ansvar för sitt liv? Inte alls. Det är att verkligen ta ansvar.
Ingen kan bestämt säga hur nya året blir. Men vi kan göra det bästa av det. Det är gott nog tänker jag.
Pedher´s blogg 