Ibland behöver jag det ordlösa….

Pratglad är jag. Troligen till somligas förtret. Sjunger gärna. Visslar ofta. Rör mig bland mycket människor. Trivs där böner beds. Lyssnar gärna på musik hemma. Men …

Ibland behöver jag det ordlösa….

Jag in behöva ibland att det bara är instrumental lovsång. Där texten utlämnas. Där musikens harmonier får själv spela fritt.

Det gör något med mig känner jag. Tonerna får mig att formulera egna bönetankar. Som att att mina bönesuckar får fritt formas och skickas iväg till Gud.

Det är som att själen får möjlighet att vila då. Man menar att hjärnan behöver djupsömnen för att återhämta sig och repareras. Jag tror det ordlösa är så för min själ. När musiken får rehabilitera själen på något sätt. Somliga har nog den totala tystnaden som samma instrument att vårda själen med.

Likaså kan jag, om jag har lite svårt att somna eller vakna på natten sätta på den ordlösa lovsångens instrumentala fridsamma toner. Jag märker att jag slappnar av då. Så somnar jag efter en stund.

Det ordlösa kan för somliga vara lite skrämmande. Ibland undrar jag varför. Kanske är det för att tankelivet då får fritt spelrum. Och det kan bli jobbigt då.

Ibland behöver jag det ordlösa….

Det finns så många ord som är i omlopp. Ibland kan jag uppleva det som att det pratas så mycket. Kanske är det svårt att möta tystnaden. Man stressas av tystnad så måste det pratas. Men det ordlösa gör att vi blir mer mottaglig med andra sinnen. Vi får tid att lyssna. Att lyssna inåt i oss. Där Gud viskar i samtal med oss. Det är svårt att lyssna när man pratar själv eller pratar i mun på den andre.

”Ty så säger Herren …..: ”Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta. Genom stillhet och förtröstan blir ni starka.” …….”
‭‭Jesaja‬ ‭30‬:‭15‬ ‭SFB98‬‬

”Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.” Klagovisorna‬ ‭3‬:‭26‬ ‭SFB98‬‬

Tycker mig se i bibeln att det finns en inbjudan att närma sig Gud i stillhet. Att dra sig undan för att kunna lyssna in. Det är stort. Var in te rädd för den. Gud är en kärleksfull Gud som kommer att i ödmjukhet möta dig i stillheten.


Idag ber vi för riksdagsman Roland Utbult (KD)

Inre människa

”Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande,” Efesierbrevet‬ ‭3‬:‭16‬ ‭SFB15

Det är ett djup i detta med vår inre människa. Den syns ju inte direkt men den finns där.

2 kor 4:16 säger – ”Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag.”
‭‭Andra Korintierbrevet‬ ‭4‬:‭16‬ ‭SFB15‬‬

Vår inre människa har alltså ett liv som förnyas. Och det verkar som att det påverkar vårt yttre liv.

Bibeln säger att Gud ser till vårt inre, inte till det yttre som vi människor oftast gör.

Så det inre livet har en stor betydelse för oss. Det påverkar hela vårt liv. Är det i oreda påverkar det vårt liv i stort. Är det inte frid sprider den friden ut i vårt synliga liv.

Med det tänker jag att det inte är konstigt att bibeln lyfter fram det inre livet. Det har en stor betydelse för oss.

Bönen i versen är att vårt inre liv ska få en kraft från Gud. Genom Anden. Det är en av Andens alla uppgifter och möjligheter för oss. Gud vill ge oss denna inre övernaturliga kraft.

Handbok för livet skriver :

”Därför ber jag till Gud att han av sina underbara, obegränsade resurser ska ge er den helige Andes mäktiga kraft till styrka för er inre människa.”

Han har verkligen obegränsade resurser för att kunna ge din inre människa den styrka du behöver. Det du behöver för hela livet.

Så jag tänker att när vi ser vår svaghet och brist kan den få sin hjälp från vårt inre – inifrån ut – på ett övernaturligt sätt. Vilket innebär att du behöver inte kämpa i egen kraft. Du är inte ensam i det. Du är inte övergiven i det. Det finns en som bryr sig om dig.

Så jag vill dela den bönen med dig idag.

🙏 Herre, Jag ber dig Gud att du i din härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt min väns inre människa genom din Ande Gud. 🙏


‬‬

Idag ber vi för riksdagsman Katarina Tolgfors (M)

Privat

Vissa slott är rätt hemliga, eller privata mer kanske …..

Jag har haft en lite annorlunda idé denna sommar. Jag har åkt runt och kollat på olika slott. Vid skrivandet stund är det 16 slott som jag besökt. På samma resa har jag fått se ett fanatiskt vackert landskap. Du som följer mig på Facebook har kunnat följa min resa. Nyfiken? Sök mig på Facebook på mitt namn.

Men en sak som slår mig är att rätt många slott är privata. Man kommer inte ens nära dom. Visst, jag förstår så väl. Men dessa fantastiska byggnader med så mycket historia får väl inte hållas undan.

Kungen måste ju få vara privat också. Så man får inte hälsa på i de rum hm bor i. Men annars kan man få besöka slottet.

Det finns en kung som inte är privat. Det är kung Jesus. Ändå vill vi göra vår tro till en privat tro ibland. Om man menar med att den har ingen annan med att göra så tror jag man tänker lite fel. Den är verkligen för alla. För alla behöver få veta om den.

Men det finns exempel på människor i bibeln som fick dölja sin tro. Man kunde råka rätt illa ut om man skyltade med den. En man kom om natten till Jesus. Han behövde sök upp Jesus för att få reda på mer om honom. Om han verkligen var den han menade sig vara.

Idag finns det människor som inte kan leva ut sin tro. Tack gode Gud för den berättelsen i bibeln. Jesus försköt inte mannen. Han förskjuter inte den som får leva ut sin tro i hemlighet. Vi får be för dom.

Men förövrigt tänker jag att en tro är inte privat. Vi uppmanas något helt annat. ”Gå för den skull ut …” Matt 28. Alltså berätta om vem Jesus är. Vad han kan. Vad det leder till att följa honom. Man till och med läser om att vi ska gå ut på gator och gränder. Så något privat är det verkligen inte tal om.

Men för den som inte vågar eller tror sig om detta…..

Jag tror att alla kan. På det sätt som ligger bäst för dom. Skrev om det för några dagar sedan. Vi kan be om att Gud leder oss till just den vi kan ha förmåga att berätta om Jesus för. Så stor är Gud.

Vi lever i en tid då tron behöver bli allt mer tydlig. Trots att det kan innebära ett högt pris. För denna värld behöver Jesus mer än någonsin. Med Guds kraft och omsorg kan det bli möjligt.


Idag ber vi för riksdagsman Sven-Olof Sällström (SD)

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 14

Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 14

Davids föredöme … Återigen ser vi en person som gjorde var rätt var i Herrens ögon. Men ändå inte som David gjorde. David gjorde mycket gott. Och en del mindre goda saker. Ändå bedöms han på detta vis i jämförelse med andra. Intressant. Men slutsatsen skall inte ses som att vi kan slarva. Nej, men vi ser att den täcker.

Arvssynd … Här ser vi att man skall inte bedömas efter sina fäder eller sina barn. Var och en skall bära sitt eget ansvar. 

Att vända sig bort … Synd är knepig. Den lockar. Den vill få oss att tycka det är okej. Den vill locka oss med att det inte är så farligt. Till och med att det är helt okej. Därför kan en positionsförändring behövas. Att  v ä n d a  sig bort från synden. Alltså att vända ryggen till det som vill locka oss till fall. Krävs mod och kraft. Inte det enklaste. Första gången kan det kännas svårt. Men med tiden och ”fler gånger” vi vänder ryggen till blir det lättare att göra det. Vad behöver du vända ryggen till?

  När man vänder ryggen till synden vänder man sig til sanningen i livet. Till det goda. Låt det vara en drivkraft hos dig.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Han tog av sig sina skor 👞

👞 Det berättas att i Filadelfia Stockholm tidiga historia så tog man av sig sina skor när man gick till kyrkan. Man ville inte slita på dom. Det sägs att man gjorde det för att spara pengar för församlingens arbete. Man ville göra så mycket för staden.

👞 Det känns rätt avlägset idag men det vittnar om en stark överlåtelse för församlingen och Guds sak för staden. Man ville inte bara vara en kyrka. Man ville göra något för sitt sammanhang och sin stad.

👞 Det finns en annan berättelse om skor som vi läser om i bibeln. Det handlar om Mose. Han upptäcker en brinnande buske och säker sig fram till den. Den var märklig. Den brann inte ner. Den stod där och ”bara” brann. När Mose kommer närmare hör han Guds röst….

”Då sade Gud: ”Kom inte närmare! Ta av dig skorna, för platsen där du står är helig mark.”” 2 Moseboken‬ ‭3‬:‭5‬

👞 Mose hade kommit in på en markyta som var mer än alla andra markområden. Den var helig. På den fick man inte gå med skor. Tänker mig att det handlar mer om att visa ödmjukhet och respekt.

Heliga stunder sätter spår i livet. Vad har du för heliga stunder och platser som du påminns om? Som du på olika sätt relaterar till?

Tänker på Jesu mor Maria. Hon var med om så mycket stort och heligt. Hon gömde och begrundade. Vad har du med dig av sådana upplevelser som du gömt och begrundar efter hand i livet?

Jag tror det är bra att bildligt talat ”dra av sig sina skor” i ödmjukhet och respekt och landa tillbaka till sina heliga platser och heliga stunder. Dom som gjorde något med oss. Som fick oss att kanske ändra bana i livet. Kanske fatta heliga beslut. Vad gör dessa stunder med oss idag? Har vi tappat bort dom? Längtar vi efter att dom ska få fullborda sin kraft och påverkan på oss idag? Vilka heliga beslut manas du att ta upp igen?

Jag tänker att heliga platser är inte bara brinnande buskar eller kyrkolokaler. Jag har funnit dom i skogen. Men också upplevt i min lägenhet. Stunder av gudomlig närhet som satt spår i mitt liv. Så dina heliga platser har sin geografiska enskilda plats.

Igår i kyrkan upplevde vi en sådan plats i förbönsrummet. Många fick ett särkilt möte med Gud där. Andra gjorde säkert den upplevelsen där dom var.

Så var är din heliga plats ?

👞👞👞👞👞👞👞👞👞👞

Idag ber vi för riksdagsman Maria Stockhaus (M)

Vad har betydelse …..

Vad har vi för ideal? Vad är det som sätter våra gränser och krav? Vad förväntar vi oss? Vad blir viktigast? Funderar du på ….

Vad har betydelse ….. egentligen?

Det är lätt att vi sätter högre förväntningar än nödvändigt. Att våra ideal är så höga att det finns nästan, troligen ingen, som når ända upp. Ändå blir det dessa mått vi strävar efter ?!

Den stora faran är att vi blir missnöjda. Känner oss rätt misslyckade. Och blir uppgivna att aldrig nå dit vi tror oss vilja nå. Vi misströstar eftersom vi hittar aldrig det som svarar upp emot den förhoppning och önskan (läs ’krav’) vi har.

Man kan fundera på vad som egentligen har betydelse… Måste det vara så höga ideal? Räcker det inte med lägre? Tänker att det är lätt att dras med i det som tillsynes är nödvändigt. Som senaste modet, den dyra inneprylen, den senaste prylen som”alla” verkar ha….

Jag minns när jag gick i skolan kom det olika trender. Ena året skulle alla ha en jojo. Nästa år var det en tändare. Nästa gång var det en penna som kunde dras ut till en pekpinne. Så gick ”alla” och köpte denna onödiga pryl. Kanske oskyldigt men ändå.

Tänker på ideal som tex utseende. Se ut på ett visst sätt. Ställer rätt stora krav på oss när idealbilden är svår att uppnå.

Funderar på vad som egentligen är viktigt. Är det massa prylar hemma? Är det dyraste maten? Den dyra resan långt bort. Hur enkelt kan man leva utan att bli uttittad och ifrågasatt?

Funderar du någon gång på vad som gör dig lycklig, glad och tacksam?

Skulle vi värdera livet ärligt så tror jag att det skulle se lite annorlunda ut. Tidvis rätt mycket annorlunda.

I Matteus 6:19 läser vi: ”Samla inte skatter på jorden … / … samla er skatter i himlen …. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara”

När våra ideal får fel fokus hamnar vi lätt fel i livets prioriteringar. Att ha blicken längre fram hjälper oss att hantera nuets ”måsten” på ett bättre sätt. Har vi ett himmelskt perspektiv kommer nuets liv levas på ett annat sätt. Vi är då älskade för den vi är från början. Inte den vi försöker skapa och vara. Vår identitet får att annat utgångsläge.

Då tänker jag att svaret på frågan på vad som egentligen betyder något får ett enklare svar. Ett svar som är lättare att leva med. Där vi får slappna av. Vi kan verkligen känna att Jesus älskar oss … ändå!


Idag ber vi för riksdagsman Amalia Rud Pedersen (S)

Hur ska vi klara oss utan Mums-Mums?

Cloetta meddelar den styra nyheten som ett bombnedslag (?) – man ska sluta att göra Mums-Mums. Hur ska vi klara oss utan den?

Troligen är det väl så att det har vi redan bevisat. Det säljs helt enkelt för lite av den. Och tänker vi efter så har det genom alla tider kommit sådana dråpslag mot oss som människor lite då och då.

Glasbolag har slutat med den glassen man gärna ville ha kvar. Kanske har du något du kommer ihåg som man tagit bort men som du velat ha kvar.

Kanske kommer du ihåg raketosten. 2019 meddelades det att den skulle komma tillbaka efter 40 års frånvaro. Nu i formatet tub. Så jag tänker ….. kanske tar man upp detta med Mums-Mums igen så där år 2063 eller något åt det hållet. Så den som väntar på något gott väntar troligen onödigt länge.

Ibland lyser det igenom att vi gärna har det som vi alltid har haft det. Varför ändra?! Det är ju på något sätt tryggast så. Men frågan är om det kan var som det alltid har varit i en föränderlig värld?

Tänk om vi tex gick tillbaka att prata gammelsvenska nu. Hur många skulle förstå det? Så det är ju inte så aktuellt att göra det. Skulle tro att vi är rätt överens om det.

Ändå är det något åt det hållet vi gör ibland. Tänker så i kyrkan ibland. Vi vill gärna behålla det gamla och missar att det är en ny tid som det behöver mötas på sitt vis. Det behöver inte innebära att det inte finns plats för något ”gammalt”. Men det nya måste till. Annars tappar vi nutidens människa.

Lyssnade på en gammal sång i ny tappning igår. Kanske är det ett bra sätt att mixa gammalt med nytt. Det är i alla fall en möjlighet. Den gamla sången ’Pärleporten’ har fått en ny musikdräkt. Lyssna gärna.

Faktum är att jag tycker att jag lyssnar på denna fall text på ett nytt sätt. Och upptäcker vad den verkligen handlar om. Så ett nytt sätt kanske till och med kan hjälpa den mest konservativa person att lyssna på ett nytt sätt.

Våga nytt. Våga bjud på att nytt kan få större svängrum. Det kommer att skapa nya vägar och möjligheter. Inte minst för kyrkan.


Idag ber vi för riksdagsman Oliver Rosengren (M)

Det du värderar högst

Kanske har du läst en vers i bibeln som lyder så här:

”För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭6‬:‭21‬ ‭SFB15‬‬

Det är lätt att tänka på pengar och rikedom när man läser denna vers. För skatten kan lätt tolkas som ägande och med pengar att göra. Men den har en någon annan betydelse än det.

Det du värderar högst, där kommer ditt hjärta att vara (kärnbibeln)

Och det ligger något i detta. Allt det vi värderar högt i livet kommer att få vår uppmärksamhet. Det ligger i vårt fokus. Det kommer att påverka våra beslut. Vår hållning. Vår attityd. Det kommer vi att ha mest omsorg om.

Bibeln vill belysa att det finns en betydelse över våra värderingar. För dom kommer att leda oss fram i vårt liv.

Så det kan finnas något gott i att inventera hur vi värdesätter saker och ting. Vad är viktigt i livet? Hur påverkar det oss? Vad får det för konsekvenser?

Det är inte så lätt att vara opartisk i detta. För vi är viss mån bekväma. Men vi vill oss väl. Vi vill leva bra. Vi har lätt för att ta sikte på det som ger oss en viss vinst i livet. Och vi har lätt för att tycka att vi är värda det.

Så blir det detta som blir viktigast i livet. Det som ger favör i detta livet. Vi glömmer att vi har ett större perspektiv med livet. Det som vi kallar Guds rike, det eviga livet, har djupare värden i sig. Men får det komma i skymundan finns det stor risk att vi missar målet.

Vad värderar du högst i livet?

Hur påverkar det dig?

Ibland kan det vara bra att inventera detta i våra liv. Då kan vi se hur det påverkar oss. Vore så trist om vi missar hela poängen när vi misstar oss här.


Idag ber vi för riksdagsman Daniel Riazat (V)

Så ock på jorden

Bönen Fader vår har en passus som sticker ut lite tycker jag

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.

Eller som nya versionen (ja så nu är den ju inte längre men ändå)

Låt din vilja ske,
på jorden så som i himlen.

När Jesus lär oss denna bön var det inte en bön som hade en riktning bara här på jorden. Utan den var tänkt att förankra himmel och jord. Sammanföra dessa två världar. Helt enkelt ansluta dom med varandra. Dom skulle samköra sina liv och tidsepoker med varandra.

Att det Gud ville skulle ske på jorden skulle också ske i himlen. Hans vilja sträckte sig inte bara till den ena eller andra världen. Den var tänkt för båda.

Gud är inte landad bara i en värld. Han är i båda. Kanske är det just därför vi uttrycker ”redan nu men ännu inte” om Guds rike.

Det innebär att våra två världar samspelar. Gud är i högsta grad intresserade av dom båda. Så när han vill något för himlens räkning gäller det vår värld också.

Läste om parallell värld: ”Parallella världar eller parallella universa är ett koncept inom science fiction som innebär att det finns mer än en verklighet eller tidslinje. Den modellen har sitt ursprung i klassiska föreställningar om alternativa verkligheter och så kallade andra dimensioner.” Man menar idag att vårt universum kan inte vara det enda. Det måste finnas fler. Kanske är det himlen och Guds Rike man kommer upptäcka till slut. Webbteleskopet hoppas man ju kunna upptäcka alltings början. Tänk när dom ser Gud säga sitt ’varde’ och det blir. Det blir häftigt.

Samtidigt som vår värld och Guds Rike/himlen skulle kunna vara parallella världar tänker jag att dom är mer samma än vi tänker.

Min bön blir idag att att detta faktum, att låta Guds vilja ske såsom i himlen så ock på jorden, skulle ske mångt mycket mer än det vi ser tydligt idag. För den tid vi är i nu behöver det mer än någonsin.


Idag ber vi för riksdagsman Johanna Rantsi (M)